Kort sammanfattning

Jag tänkte att jag skulle försöka sammanfatta min utbildning och mina känslor kring den i detta inlägg. Detta kommer att bli mycket svårt eftersom det är under en period på ca 2 år.

Jag sökte in till SMO med förhoppningen om att bli brandman i framtiden. Det fanns liksom inget annat alternativ för mig. Brandskyddstekniker som lärare tjatade om att man kunde jobba med vifta man bara bort. Här gällde bara brandman.
Under utbildningens gång har jag som människa lärt mig otroligt mycket om mig själv. Jag har utmanat mig själv i många lägen och fått uppleva saker som andra människor aldrig under sin livstid kommer få uppleva. Det har varit otroligt roligt och lärorikt men samtidigt jobbigt och påfrestande, ibland tråkigt och för mig väldigt förvirrande.
Jag har fått prova på att släcka bränder, söka efter försvunna människor i rökfyllda lokaler, rädda personer i från trafikolyckor, göra badvaktsprov och få uppleva 2 dagar i Tylösand på livräddarutbildningen. Jag har även lärt mig att göra skyddsronder i såväl områden som lokaler, gjort riskanalyser tittat på brandskydd, haft praktik på Norrköpings räddningstjänst och nu även fått prova på räddning på hög höjd. Listan kan göras väldigt lång och jag har nog inte fått med hälften av allt vi fått göra. Trots detta känner jag ändå att jag bara har börjat på lukta lite smått på detta yrke och vad det kan innebära. En sak som är säker du blir aldrig fullärd inom detta yrke.

Nu är utbildningen snart slut och alla i klassen söker jobb hej vilt. Tyvärr finns det väldigt få platser och väldigt många sökande så chanserna att få jobb är väldigt små.

Det jag längtar mest efter nu är inte att bli brandman faktiskt. Utan det jag längtar mest efter är att få komma hem till Norrköping och min underbara pojkvän som gör mig otroligt lycklig. Att få ett jobb med en okej lön och som jag trivs med och sen bara få en rutin på min vardag igen.

Vem vet snart kanske jag sitter där med hus, hund och verkligen är vuxen. Men vet ni vad? Jag är inte ens nervös eller rädd för det utan jag ser bara fram emot framtiden och vad den har att ge. Så vill ni följa mig och min framtid så fortsätt läs denna blogg.

Jag kommer skriva om sista tiden på skolan såklart men egentligen är tanken att skriva om det nya kapitlet i mitt liv som jag med spänning ser fram emot.

KRAM