14 november 2010

Ledsen i Ögat

Nu har min älskling åkt tillbaka till Norrköping och det känns rätt tungt för tillfället. Jag är helt själv i huset eftersom alla andra är lediga imorrn och det gör inte saken bättre.
Jag kan inte beskriva med ord hur herrn som precis åkt får mig att känna för det är nått så stort att det inte går och därför vill jag bara bli klar och åka hem för gott nu.

Idag har annars varit en bra dag för Sverige. Heja Robin Söderling som tog sin första masters i frankrike, han är verkligen på gång och jag tror han kommer bli världsetta en vacker dag. Grattis även till Tre Kronor som tog en andra plats i Karjala Cup. Visst dom hade förstaplatsen och sumpade den men en andra plats med så många debutanter mot betydligt mer erfarna lag tycker jag är en riktigt bra bedrift.

Imorrn ska jag skriva en omtenta i sjukvård och jag hoppas verkligen att jag klarar den för jag vill inte ha något släpande efter mig nu när skolan snart är slut. Magkänslan säger att det kommer gå bra :) Men man vet jag aldrig med sjukvårdstentorna.

Tillbaka till träning. Förutom att jag vill ha hund så snart som möjligt så behöver jag kommer något annat sätt träna på som jag tycker är roligt. På sommaren är det givet att beachvolley är det jag kommer spela och träna men vad ska jag träna under vinterhalvåret när sanden är lika hård som inomhusgolvet? Jag är sugen på att prova kettlebells, sen självklart ska jag fortsätta löpträna eftersom att jag en vacker dag ska tycka det är skönt att springa 5 km på 25 minuter. Jag är även sugen på att prova på squash och såklart hitta tillbaka till ett gym men då måste jag ha någon att gå dit med. Att gå till ett gym själv är rena dödstöten för mig. Träning handlar om glädje och att ha roligt samtidigt som det gör nytta för kroppen och den mentala hälsan. Senaste tiden har träning för mig handlat om att klara av tester och ett yrke och jag har glömt bort att träna för att det är roligt.

Nu har jag insett att det viktigaste för mig är att känna mig nöjd och tillfreds med livet och inte ha massa krav på mig konstant utan bara vara och leva i nuet. Det kanske är så att jag för alltid kommer söka mig efter nya utmaningar. Jag menar ett jobb som brandskyddstekniker är en utmaning bara i sig men just nu vill mitt hjärta hem, vila och stanna upp för en sekund. Utan några större krav på mig själv pga utbildning eller andra. Ibland måste man nog stanna upp i livet och ta ett djupt andetag för att inse att man inte behöver rusa fram som ett X2000. Får jag ett jobb när jag slutar skolan så halverar jag nog farten på mitt tåg ;) Ett jobb är ju ändå det jag vill mest förutom att ta ett andetag och får ja då ett i Norrköping så är lyckan total.

Oj oj nu sprang orden iväg.. Nehe plugga lite sen sova och förstås prata med älsklingen nattsömnen slår in.

Inga kommentarer: